Varför förändras klimatet?

Vi människor påverkar klimatet alltmer när vi förbränner fossila bränslen, hugger ner skogar och föder upp djur.

Det innebär enorma utsläpp av växthusgaser, utöver de som finns naturligt i atmosfären, och spär på växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

2011–2020 var det varmaste årtiondet som registrerats hittills och 2019 var jorden i genomsnitt 1,1 °C varmare än före industrialiseringen. Den globala uppvärmningen som orsakas av människan ökar för närvarande med 0,2 °C per årtionde.

Om temperaturen ökar med mer än 2 °C jämfört med tiden före industrialiseringen ökar risken betydligt för farliga klimatförändringar som kan påverka människors hälsa och välmående och få rentav katastrofala följder för miljön.

Därför har det internationella samfundet enats om att den globala uppvärmningen bör hållas klart under 2 °C, och helst under 1,5 °C.

Den främsta orsaken till klimatförändringarna är växthuseffekten. Vissa gaser i jordens atmosfär fungerar som glaset i ett växthus genom att släppa igenom solstrålningen och förhindra att värmen reflekteras ut i rymden igen. På så vis värms jorden upp.

Många av dessa växthusgaser förekommer naturligt, men människans verksamhet ökar halterna av framför allt

• koldioxid (CO₂)
• metan
• dikväveoxid
• fluorerade gaser.

Koldioxid från människors verksamhet är den gas som bidrar mest till den globala uppvärmningen. År 2020 var halten i atmosfären 48 procent högre än före industrialiseringen (före 1750).

Andra växthusgaser släpps ut i mindre mängd. Metan är en mer kraftfull växthusgas än koldioxid, men har kortare livslängd i atmosfären. Dikväveoxid är precis som koldioxid en långlivad växthusgas som ansamlas i atmosfären under tiotals eller hundratals år. Andra föroreningar än växthusgaser, till exempel aerosoler som sot, har andra uppvärmnings- och avkylningseffekter och försämrar också luftkvaliteten.

Naturliga orsaker, som förändringar i solstrålning eller vulkanisk aktivitet, beräknas ha bidragit mindre än 0,1 °C till den totala uppvärmningen mellan 1890 och 2010.

• Vid förbränning av kol, olja och gas bildas koldioxid och dikväveoxid.
• Skogsavverkning. Träden bidrar till att reglera klimatet genom att ta upp koldioxid från atmosfären. När skogarna avverkas frigörs den lagrade koldioxiden och släpps ut i atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten.
• Mer boskap. Kor och får bildar stora mängder metan vid matsmältningen.
• Gödselmedel som innehåller kväve bidrar till utsläpp av dikväveoxid.
• Fluorerade gaser släpps ut från utrustning och produkter som använder dessa gaser. De här gaserna har en mycket hög uppvärmningseffekt, upp till 23 000 gånger högre än koldioxid.

Varje ton koldioxid som släpps ut förvärrar den globala uppvärmningen, så alla utsläppsminskningar bidrar till att bromsa uppvärmningen. För att helt stoppa den globala uppvärmningen måste nettoutsläppen av koldioxid i världen gå ner till noll. Minskade utsläpp av andra växthusgaser, t.ex. metan, kan också kraftigt bidra till att bromsa uppvärmningen – särskilt på kort sikt.

Klimatförändringarnas konsekvenser är extremt allvarliga och påverkar vårt liv på många sätt. EU:s viktigaste prioriteringar är att både motverka klimatförändringarna och anpassa samhället till en varmare värld.Vi måste rädda klimatet nu. Läs om EU:s klimatarbete